Blockchain är som kryptonit för många branschledare

Blockchaintekniken har potential att förändra vårt sätt att skapa tillit och därmed vår syn på avtal, handel och ägande. När EU:s nya betaltjänstdirektiv träder i kraft i januari 2018 blir många av dagens storföretag mycket sårbara för den nya kryptoniten.

Magnus Handeland
Strategisk rådgivare
Kontakta mig

Vill du att jag ringer dig?

Tack! Jag ringer dig inom kort.

Tekniken som ersätter auktoriteterna

Inom bank, finans, fastighetsförmedling och en rad andra verksamheter blir det nödvändigt att tänka nytt. Blockchain möjliggör en helt ny tillitssfär som ersätter auktoriteterna. Det är en teknik med potential att förändra hur vi skapar tillit och därmed vår syn på avtal, handel och ägande.

Aktörer inom bank och finans hotas nu av småföretag med blockchainteknik som ändrar spelreglerna. Blockchain är mest känt som tekniken bakom den digitala valutan bitcoin, som redan har tvingat fram nytänkande hos centralbanker världen över. Nyligen inledde J.P. Morgan, Goldman Sachs och 40 andra av de tyngsta internationella finansaktörerna ett samarbete för att undersöka blockchainteknikens möjligheter och hot.

Den nya “tredje parten”

Tänk dig att du ska köpa bostad av en främmande person. Ni har skrivit ett köpeavtal och vänder er till en tredje part som stämplar och arkiverar ett eget exemplar av avtalet. Om det senare dyker upp ett förfalskat avtal där säljaren fortsatt gör anspråk på bostaden kan den tredje parten ta fram sitt exemplar ur arkivet och lösa tvisten. Det kräver dock att den här tredje parten har tillräcklig tyngd för att få båda parternas förtroende. I exemplet med bostadsaffärer är den tredje parten auktoriserad av staten, men i andra fall kan den ha vunnit förtroendet genom seriöst agerande och finansiella muskler.

Tänk dig nu att denna tredje part inte är en enskild aktör, utan en kommitté bestående av frivilliga som mot betalning signerar dokument och arkiverar dem i ett stort gemensamt arkiv. Om det senare uppstår någon oenighet om köpeavtalet kan ni jämföra era respektive exemplar med det som finns i det gemensamma arkivet. Om ditt exemplar är identiskt med det som 962 frivilliga har signerat blir det svårt för säljaren att hävda att ditt dokument är en förfalskning. Följden bli att du får ganska god trygghet även utan en garant som staten, banken eller notarius publicus.

En tillitssfär som ersätter en betrodd tredje part

Garanten som möjliggör en trygg transaktion är alltså inte längre en tung enskild aktör. I stället är det en grupp av aktörer. Var och en för sig skulle de inte ha haft tillräcklig tyngd, men tillsammans skapar de stort förtroende. Resultatet är att man kan skapa tillit utan att parterna enas om en enskild betrodd tredje part. Den effekten har vi sett med digitala valutor som bitcoin. Dessa ges inte ut av någon centralbank utan i stället av ”kommittén” av frivilliga i blockchain. Ändå har många förtroende för valutan.

Blockchain gör tredjepartsaktörerna jämbördiga

Förtroende är centralt i de flesta branscher, inte bara finans. Skivbolag skulle till exempel inte överleva om inte artisterna litade på att de får sin överenskomna andel av försäljningsintäkterna. Det har gett tunga aktörer med koncessioner, auktorisationer och annat strukturkapital en konkurrensfördel framför nystartade småföretag.

Men vad händer när ny teknik jämnar ut konkurrensskillnaderna och ger lättrörliga aktörer tillträde till marknaden? Uber och Airbnb har lyckats frigöra vinstpotential som länge legat latent i outnyttjad kapacitet. De företag som lyckats har utnyttjat starka krafter som ökad globalisering, sociala medier och användning av molntjänster. Och förändringarna har gått snabbt. Aktörer som hade en trygg position för tre år sedan är nu kraftigt hotade.

Kryptonit i bankvärlden

Finanssektorn är särskilt utsatt för omvälvande förändringar till följd av ny teknik

Man skulle till exempel kunna tänka sig att en penningöverföring mellan USA och Norge borde vara en heldigital transaktion som går på några sekunder, och med minimala avgifter. Men på grund av manuella processer, gamla system och varierande teknisk mognad är det både tidskrävande och dyrt att göra överföringen. Det här är ett exempel på marknadsmisslyckande, med enorm uppsida för dem som hittar lösningen.

De nya aktörerna möter dock stort motstånd. Kapitalkrav, offentliga regelverk och branschstandarder skapar förtroende, men till hög kostnad. Vad händer då om man kan skapa förtroende med hjälp av teknik till en bråkdel av kostnaden?

Den norska finansbranschen samarbetar om teknik och ligger långt framme tekniskt. Det gör att vi är mindre sårbara för omställningar än t.ex. USA. Men pengar är en homogen vara och internationella aktörer som korrigerar ett marknadsmisslyckande borde kunna få vind i seglen även i Norge.

Plattformstekniken gör det enklare att delta globalt

”Plattformisering” är en annan trend som påverkar. I vår digitaliserade vardag är det många tjänsteleverantörer som går från att erbjuda fristående tjänster till att erbjuda samma tjänster i form av plattformar som andra kan bygga tjänster ovanpå. Det görs i hopp om att plattformarna ska ligga till grund för ekosystem av nya innovativa tjänster. Exempelvis kan utvecklare från hela världen använda Apples gränssnitt för att utveckla appar som bygger på Apples plattformar. Det skapar väsentligt mervärde för Apple genom ökad efterfrågan på surfplattor och mobiler, och ger dessutom intäkter från hela app-ekonomin i form av plattformsavgifter. Grundtanken är densamma när företag som Telenor erbjuder tekniska gränssnitt som låter andra aktörer skicka SMS utan att behöva bekymra sig om komplexiteten i GSM-nätet. Det här kommer vi också att få se på helt nya marknader som t.ex. finansmarknaden.

Ny teknik för säker identifiering gör detta möjligt i Norge

De senaste åren har vi sett flera nya banker på den norska marknaden. Vad händer om nästa bank är en lättrörlig bank helt utan anställda, som överlåter åt andra lättrörliga småföretag att utveckla de bästa tjänsterna för nätbank/mobilbank? Med en mängd olika ”bankappar” som bygger på deras plattform tjänar de pengar på volym. Utbredningen av BankID och annan teknik för säker identifiering gör detta möjligt i Norge redan i dag.

I en undersökning som analysföretaget eConsultancy.com nyligen genomförde delades 330 internationella toppchefer i finanssektorn in i grupperna “market leaders” och “mainstream”. 40 procent av de marknadsledande uppger att de är rädda för konkurrens från små, lättrörliga aktörer. Endast 16 procent av ”mainstreamcheferna” delar den känslan.

Tekniska landvinningar förändrar samhället i allt snabbare takt. Det är mindre än 10 år sedan som bara ett fåtal hade hört talas om Facebook och iPhone. Gemensamt för de flesta av dessa förändringar är att vi gärna överskattar effekten på kort sikt och undervärderar den på lång sikt. Blockchains kommer inte att vända upp och ner på världen under de närmaste åren, men på 5-10 års sikt kan effekten bli stor. Aktörer som snabbt förstår och anpassar sig till den nya verkligheten kommer att ha ett försprång.

Magnus Handeland
Strategisk rådgivare
Kontakta mig

Vill du att jag ringer dig?

Tack! Jag ringer dig inom kort.

Som chef kan du ställa dig följande frågor:

I vilken grad bygger verksamheten på förtroende som det har varit svårt för andra att bygga upp?

  • Många företag kommer att uppleva en starkt förändrad konkurrenssituation genom att ny teknik ökar det som Porter kallar ”threat of new entrants” (P5F).
  • Banker är till exempel beroende av kundernas förtroende för att få hantera deras pengar, och det är relativt mödosamt för nya aktörer att skaffa sig det förtroendet. Därför har bankerna varit ganska skyddade. I framtiden kan blockchains och krypteringsteknik göra det mycket enkelt för nya aktörer att vinna förtroende och ta sig in på marknaden.

Om alla aktörer på marknaden hade fullt förtroende för varandra och vi skulle bygga upp vår verksamhet (eller hela branschen) från början – i hur hög grad skulle resultatet då komma att likna de processer vi har i dag?

  • Det kan ta tre veckor och kosta tusentals kronor i avgifter att föra över 10 000 dollar från USA till Europa. Om systemet hade byggts upp i dag skulle en sådan överföring vara ögonblicklig och kostnadsfri.

Om alla aktörer på marknaden hade fullt förtroende för varandra, skulle producent och konsument då kunna handla direkt med varandra, utan att gå via mitt företag?

  • Nya aktörer erbjuder plattformar där leverantörer och konsumenter kan handla direkt, utan mellanhänder. Det finns skäl att tro att vi kommer att få se en liknande omställning i andra branscher.
  • Mäklare (av alla slag) är till exempel sårbara för nya affärsmodeller där ingen mellanhand längre behövs. Det gäller i synnerhet som en stor del av mäklarverksamheten är ”regelstyrd” och/eller har höga marginaler.

I vilken grad är min bransch isolerad från resten av världen?

  • Det norska samhällets särdrag kan skydda mot konkurrens utifrån, men om förändringarna i omvärlden är tillräckligt stora finns det skäl att tro att de även kommer att beröra oss.
  • Exempelvis har teknikutvecklingen kommit längre på norska banker än hos majoriteten av bankerna i USA och Europa, vilket gör att vinsterna för nya aktörer med nya affärsmodeller är mindre. Men om behoven internationellt är tillräckligt stora kommer de nya aktörerna att kunna få tillräckligt med vind i seglen för att det även ska påverka den norska marknaden.

I vilken utsträckning gränsar min verksamhet till den som bedrivs av de tre stora aktörerna i Silicon Valley?

  • Google, Facebook och Apple är väldigt snabba att ta ny teknik i bruk. De kommer troligen att bredda sitt tjänsteutbud med helt nya tjänster, även i Norge. Se bara på Apples satsning på smarta hus.
  • DNB:s Vipps-tjänst är en relativt enkel funktion för att skicka pengar till någon i din kontaktlista och låta beloppet dras från ditt eget kreditkort. Det är en tjänst som både Facebook och Apple har goda förutsättningar att återskapa i global skala.  

Om ditt företags position inte är så trygg att tillväxten kommer automatiskt rekommenderar vi följande:

  • Omvandla verksamheten och börja erbjuda plattformar. Låt gärna andra bygga ekosystem runt omkring. Tjäna pengar på volym.
  • Säkra kundrelationen genom att erbjuda bäst användarupplevelse – då vinner man alltid.
  • Bygg ovanpå andra aktörers plattformar.
  • Välj best-in-class-plattformar som är lätta att byta ut. Se till att öka volymerna. Pressa kostnaderna genom att öka antalet kunder.

Utveckla hypoteser om vad kunderna egentligen vill ha. Ha stort/enormt/absurt fokus på att testa hypoteser genom användartester, AB-tester, fokusgrupper osv.

Ta en morgonfika med någon av våra experter och utmana oss att hitta sätt att förbättra dina kritiska affärsprocesser.

Till toppen